Klacken är den välbehövliga extraspelaren laget behöver. Men den är även en välbehövlig för klubbens ekonomi, då den oftast höjjer atmosfären kring klubben och dess matcher.

Som ni kanske anar kommer detta inläget handla om klacken.
Jag kommer försöka ta upp de bra, respektive dåliga sakerna de olika supporterföreningarna gjort.
Finns en risk för att detta inlägget kan bli sjukt långt, men jag skall försöka sammanfatta mig så kortfattat som möjligt.

Jag har innan på bloggen bett om klackbilder - men detta utan resultat. Fick EN bild mailad till mig (Tack Tobias Karlsson). Resten av bilderna till detta inlägget fick jag av Daniel Svensson, eller rättare sagt, jag följer hans fotoblogg, och frågade om jag fick låna lite bilder därifrån - och det fick jag! Tack Daniel!
Vill ni kolla in Daniels blogg hittar ni den på: http://fotografdaniel.blogspot.com
Detta innebär att alla bilderna är från senare år. Tyvärr ej heller en massa tifobilder jag hoppats på...

Inlägget kommer som sagt var handla om klacken, men inte bara om den för säsongen nystartade klacken, Blue Front Support, utan även om tidigare klackar.
Jag börjar från "start".

Scaniaklacken:
Under 90-talet så uppstod den sponsrade Scaniaklacken. Detta var en klack som företaget med samma namn startade, med att bjuda sina anställda på hockey, och tryckte upp diverse supporterprylar till dem som ställde sig i klacken.
Detta var en tid då hockeytempen var som hetast. När IKO låg i dåvarande div 3, men kunde ha närmre 3000 pers på sina matcher(!).
Detta var en tid då klacken prioriterades, och fick bästa platser i hallen, både för att se, synas och höras. Då var man placerad bakom spelarbåsen, precis i mitten av långsidan.
Detta var ett ultimat läge för klacken, då man gjorde sig hörd, spelarna på isen hörde garanterat klacken och motståndarna frustrerades över att inte kunna komunicera med varandra!

Jag tror det var Mora som vid ett tillfälle tog TimeOut i dåtida Oskarshamns ishall. De försökte komunicera fram ny taktik, men kunde omöjligt göra sig hörda, av den högljudda klacken bakom dem.
Dommaren led med dem, och hade aldrig varit med om liknande, så han gav dem 30 nya sekunder för en ny TimeOut! Men denna gången var verkligen inte klacken tystare...

Detta var i ett läge då supporterklubben White Wings bildades.
White Wings och Scaniaklacken figurerade under en kort tid sammtidigt, på samma läktare. Men Scaniaklacken dog snabbt ut, då alla från företagets håll inte var lagda för supporterlivet, de ville bara ha friplåtarna.
Scaniaklacken var i sig ett misslyckande - viket det så oftast blir när "vanliga" människor skall agera supporters i en klack...
Men man får inte glömma att det var de som finansierade trummorna och blåsorkestern som huserade i ishallen på den tiden...

Jag tänker inte ta upp en diskussion angående trummorna i detta inlägget, då jag vet att det finns spridda åsikter angående dem.
Men faktum återstår att sambastämningen som uppstod på läktaren i Oskarshamn gav medhör i hockeysverige. Detta var unikt i Sverige, särskilt för en klubb som då låg i division 3.
Detta gav medhör, folk anslöt sig till klacken.

Så upphörde trumpeterna, och trumsektionen (som på den tiden nog var aningen överdriven) avtog.
Nu ställdes Oskarshamnspubliken för en prövning - sjunga!
(Skall förtyliga att trummorna inte försvann, men från många trummor, började man nu använda 1-2 trummor).

Sång är alla klackars mål. Vad man än tycker om trummor mm så är +100 pers som sjunger oslagbart!
Men klacken bestod inte då av +100 pers, och har aldrig gjort det heller.

Klacken avtog i hysteri i mediasverige, IK Oskarshamn sprang från dåvarande div 3 till allsvenskan på rekordtid. Men plötsligt ställdes man inför ekonomiska problem och tuffare motstånd. Laget började plötsligt förlora.
Inte nog med detta, man placerade in fler stolar i oskarshamns ishall. Detta gjorde att man tvingades flytta klacken till i höjd med offcidelinjen.
Nu fick white Wings problem. hysterin avtog, klacken fick sämre läge, och detta var man tydligen inte förberedda på. innan dess hade allt gått enkelt, man hade inte stött på större svårigheter.
Nyrekryteringen i klacken avtog också.

Men i samma veva som detta hände, hördes från andra sidan av ishallen en tapper liten skara män då och då börja sjunga. Dessa män kallades i folkmun för "PromilleKlacken". De var ett gäng herrar/killar som ville ändra supporterkulturen i Oskarshamn och hockeysverige.

En dag så stod de tillsammans med fallfärdiga WhiteWings. Med sig hade de ett förslag - vi skall bilda en supporterklubb av supportrar, inte en supporterklubb bildad av företag eller föreningen vi stöttar!
De var eldsjälarna som bildade Moore Support!

Moore Support öppnade bra, man hade en förening med supportrar som värnade om supporterkulturen och ville ha en sjönsjungande klack.
Man fortsatte det arbete WhiteWings påbörjat, men sammtidigt startade om.
Plötsligt så annordnades också supporterresor - jo, white Wings annordnade också supporterresor, men detta av regi från IK Oskarshamn och endast till utvalda derbymatcher.
Moore Support, de annordnade resor till i stort sett ALLA matcher.
Fick man inte ihop till en stor buss, då ordnade man minibussar.

Banderoll av Moore Support, i ett möte mot Nybro, då Nybro vunnit några matcher innan.
Foto: Tobias karlsson

Men så kom vissa interna stridigheter upp, detta angående trummorna först och främst. En disskussion som är orelevant i detta inlägget, men det relevanta är att oenighet fanns - och finns än idag.
Dessutom så byggdes Ishallen om, och blev Arena oskarshamn, detta resulterade i att klacken tvingades förflyttas ännu mer, och fick ett av ishallens sämsta lägen, både om du vill se hockey, synas eller höras.
Och inte nog med det, man hade innan det mötts av konflikter mot dåvarande "damklubben". Konflikten mot damklubben var i skiftet mellan WhiteWings och Moore Support. Konflikten bestod helt enkelt på olika kulturella uppfattningar om hur en supporterresa skall gå till.
Damklubben härjade längst fram i bussen med sina stickningar, och Moore Support längst bak, ofta konsumerande av alkohol. Jag tänker ej heller debattera hur man beter sig i en buss med detta inlägget, men olika åsikter fanns.

Stridigheterna och skötsel av NÅGRA bussresor resulterade i att några valde att avstå resorna med Moore Support.
Dvs, några resor urartade. Dessutom så var styrelsemedlemmar vid något tillfälle inblandade i detta. Moore Support agerade också oftast passivt vid regelöverskridningar på ex resor.
Intresset för att åka med på bortaresor dalade, plus som jag skrev innan, laget förlorade mer plötsligt, och man hade närstan inga derbyn kvar, alla resor var långresor.

Då blev det, vilket Moore Support gjorde skitbra, alltid resa endån, fast med minibuss. Man skulle alltid ställa upp en klack på bortaplan, oavsett hur många som anmälde sig!
Nackdelen med det hela var att några då blev rädda för att anmäla sig, då vissa tydligen är för bekväma för att åka minibuss...
Dessutom så tog detta energin ur några eldsjälar, att alltid ställa upp med att ringa och boka minibussar och att få ställa upp som schauför.

Men jag kommer ALDRIG glömma tex långresorna till Sundsvall mm. Allt från minibuss med likasinnande, och underbara hotell/vandringshem/stugnätter!
Det är någonting fler borde testa på, om chansen dyker upp igen!

Och det är just det, de som var engagerade i Moore Support, de var alltid med på bortamatcherna och de stod alltid i klacken. Detta var unikt! Det och då att annordna resor till alla bortamatcher...

Men Moore Support fick som jag nämnde innan sina problem, några blev "utbrända", och tröttnade på att alltid vara chaför. Men nådastöten var den beryktade disskusionen om trummorna.
Delar av dem som startade upp Moore Support splittrades, och några lämnade klacken.
Och när dessutom IK Oskarshamn gick sämre än man hoppats på, då dalade intresset, de interna stridigheterna ökade, folk försvann av bristande intresse och rädsla...
Ja, tyvärr så försvann några människor från klacken av rädsla, då vissa blev utskällda för att de inte sjöng konstant. Några tom för att de var för små/unga?!
Nu började klacken dala. Nu började Moore Support splittras, vilket de också gjorde, strax efter sitt 10-års jubileum...

Moore Support hade jobbat upp ett stort marknadsvärde i hockeysverige. Tyvärr höll det inte, utan det brast.

Men Oskarshamn har i många år varit känt för sin stämning kring matcherna. Utan supporterklubb, hur skulle det se ut?!
Privata aktörer valde då att starta "Den 6:e spelaren". En supporterklubb det aldrig blev mycket av.
Detta av flera anledningar. Men några av dem är att man inte startade upp något på nätet, ex forum, hemsida mm. Annan anledning var att man profilerade sig i början som klacken med den nya trumman.
Som sagt var, jag nämner ej trumdisskussionen, men en av anledningarna som splittrade förra klacken, den profilerar man sig med?!

Den 6:e spelaren
Foto: Daniel Svensson

Men mest avgörande till att den 6:e spelaren misslyckades måste endån varit att de/den som startade upp klacken, det var en person som nästintill aldrig visat sig i föregående klackar. Han hade ej heller åkt med på supporterresor mm. Dvs, den så fruktade, men viktiga "kärnan" saknades.
En person utan klackerfarenhet skulle nu leda klacken. Det hela höll inte. På läktaren stod 2 klackar, en "vanlig klack", och så den nya 6:e spelaren. Folket som ville skrika och hejja valde klacken utan namn...
Klackmässigt var detta den sämsta säsongen på väldigt många år.

Bortavinst mot Tingsryd i kvalserien NER från Allsvenskan. Resa annordnad av IKO...
Foto: Daniel Svensson

Men...
Så till denna säsong startades Blue Front Support.
Faktist en supporterklubb jag tillbörjan var aningen kritisk mot, då jag inte visste vilka personerna var som startade klubben. Dessutom så var det ett nära sammarbete med IKO, vilket är bra, men mina varningsklockor skrek White Wings/sponsorklack!
Men så presenterades ordföranden, det var den ordförande som de sista året representerat Moore Support - Jimmy Nordén - och gjorde det bra.
Man profilerade sig också på ett smartare sätt, man gick ut med att man ville ha mer underhållning, som Tifon mm.
Läktarkulturen skall vara en upplevelse.

IKO vs Bofors, BFS fixat en plastflagga längstmed kortsidan
Foto: Daniel Svensson

I frågan om trummorna höll man också en smart och diplomatisk syn, trummorna behövs, tills vi är fler i klacken. Trummor höjjer stämningen, men skall aldrig överrösta sången.
Trummorna skall ge "sångarna" andrum. De är till för att hålla takten, för att få igång arenan. Klacken är inte trummorna, trummorna är ett kompliment till klacken.
man använde sig under den gågna säsongen av EN trumma, inte en hel trumsektion.

Säsongen som gått tillsammans med BFS?!
Blue Front Support öppnade bra, med bortaresan till Malmö, gratis matchtröja till alla anmälda, och trevlig tillställning i stor buss.
Man fortsatte också annordna resor till lagen som låg geografiskt sett närmast, och som låg bra till på veckodagarna. Inte samma resemöjligheter som Moore Support annordnade, men de resor man ordnade däremot var alltid med stor buss - vilket alltid är trevligt och lockar en bredare publik.

Vad gjorde BFS för fel/nybörjarmissar då?
Tja, i mina ögon kan det varit resorna. Att gå ut med tex 30 anmälda krävs, annars ställer vi in resan, är i mina ögon fel. Jag anser då att det är bättre att ta de ex 20 som snmält sig, dit de anmält sig, och ta de negativa konsekvenserna.
Dessutom, går man ut med att resan KAN ställas in, avskräcker många. Många avvaktar, och det blir ingen resa, istället för 2 fulla bussar, vilket det lika gärna kunde blivit.
Folk väljer att se hur många som anmäler sig, väntar in i sista sekunden, ser att det är få, och gissar att resan ställs in.
vet man att resan inte kommer ställas in, då anmäler man sig ofta lite tidigare. De som är osäkra på att åka med, ser att många har anmält sig, och även de anmäler sig då - för ingen vill missa festen. Likväl, som jag nämnde innan, ingen vill ej heller vara anmäld till festen som aldrig blev av...
Dvs hota med inställda turer känns som att åka tåg med SJ, och hur många gillar SJ?!

Kul vore också med en resa med reducerat pris, dvs, inget hot om inställning, och resa till tex Malmö för 50kr. Den ekonomiska smällen tror jag man skulle överleva, och marknadsvärdet (om tex 2 bussar anländer) för föreningen skulle öka markant.

Annat fel jag måste lyfta är vissa delar av styrelsen. OK, man skall kunna starta en supporterklubb och sitta med slips om man vill. Men i mina ögon tycker jag att ALLA styrelsemedlemmar bör stå i klacken, och dessutom sjunga så gott de kan. Tyvärr så var det några i styrelsen som knappt klappade händerna denna säsongen, och vad sänder det för signaler om vad man vill?!
100%igt engagemang runt föreningen, men likaså i klacken. I styrelsen är man en förebild, på alla plan, både i gott och ont.

BFS hälsar Salo; Vi sviker inte IKO, i matchen mot Leksand, strax efter det stora sveket...
Foto: Daniel Svensson

Vad gjorde BFS bra?
Helt klart punkt ett, man fick igång en ny fungerande supporterklubb!
Man ordnade bra resor, som sköttes väl!
Man öppnade säsongen bra, och skapade på nytt/återupptog läktarklturen i Oskarshamn.
Man gick inte i Moore Supports fotspår, dvs en styrelsemedlem hamnade i onåd i en match, man blundade inte, utan denna ersattes. Man höll sina egna stadgar.
Men framförallt - man skapade tifon. Första halvan av säsongen var det ett tifo till var match! Alla tifon lyckades kanske inte som planerat, men man ville och man försökte.
Man öppnade mot flaggtifo mot Leksand - tifot i sig var bra, men flaggorna var tyvärr för små för att lyckas, men kul att se 3000 blå flaggor i arenan.
Efter det följde man upp med konfettitifon, "kvittorullar" och overheadtifon.

BFS annordnade en annorlunda hyllning till Gibbs matchpremiär
Fota: Daniel Svensson

BFS hade också tryckt upp en overheadflagga till säsongsstarten. Snygg flagga med BFS-loggan på. Men jag måste säga att gamla Moore Supportflaggan var snyggare och "cleanare". Dvs IKO-loggan i mitten, resten i rött/vitt/blått, och Moore Support/Oskarshamn i mindre stil skrivet.
Dvs, Moores Supportflaggan visade vilka vi hejjade på i första hand, och vilka vi var i andra hand... BFS visar med sin vilka man är i första hand... Inget fel i det förvisso, allt handlar om marknadsföring, men jag saknar på något sätt IKO-emblemet...

Nästa säsong:
BFS fortsätter utvecklas. Man leter tex efter en klubblokal, där man kan ha skojj i innan matcherna.
Jag har pratat med Tifoansvarige en hel del på sista tiden, och där finns det storslagna planer inför kommande säsong - hoppas bara fler vill hjälpa till med att annordna tifon!
Vill du göra det, eller bara har förslag, maila: [email protected]

Vad ville jag då med detta inlägget?
Alla supporterklubbar har haft ETT mål; att stötta IKO till framgång.
Jag hoppas fler förstår det hårda arbete och alla pengar det kostar på att vara supporter, och uppskattar jobbet alla på läktaren gör.
Många har åsikter om hur klacken mm skall skötas, men få av dem ställer sig i klacken. Jag hoppas alla ni kan komma upp, och göra jobbet tillsammans. Man behöver inte ha samma åsikt om allt. Man KAN inte ha samma åsikt om allt. Men allas åsikt skall få framföras, sålänge den framförs på ett korrekt sätt.
Allas åsikt är betydlelsefull. Allas röst är betydlesefull. Alla som väljer klacken istället för de bekväma stolarna är betydelsefull. Alla som tar sin lön/a-kassa till bortaresor är betydlesefull.
Man kan inte klaga på en klack man ej står i!

Står du i klacken, och måste klaga, framför dina åsikter, men häng inte individerna som sliter. Framför din åsikt. Håller inte massorna med dig, behåll din åsikt, men acceptera de andras åsikt, likväl som de bör acceptera din åsikt!

Men framförallt: Sjung, klappa och våga ta del av gemenskapen. Det finns de som sliter som galningar för varje match och för klckens bästa.
För vad vore hockeyn  utan någon klack?!

Tack till ni som står i klacken idag och till er som orkat jobba med/för den i alla år - oavsett om du stått i/jobbat för White Wings, MS eller BFS!

Återigen, särskilt tack till Daniel Svensson för bilderna!

Länkar för mer information:
www.bluefrontsupport.se och
http://fotografdaniel.blogspot.com

/Räkan